Ny hårfärg igen, ny bild, ny färgkombo. Håll till godo, och gissa er fram till mina känslor och alla livets betydelser. På tal om livet så beställde jag studentmössa igår, med initialer bak. 42 står det.

3 namn du går under :
1. Tina
2. Green
3. Daggen

3 saker som skrämmer mej :
1. Vardag
2. Total avsaknad av kontroll.
3. Andra människor.

3 sanningar :
1. Jag avskyr folk med samma ovanor som jag älskar hos mig själv.
2. Jag tar mig ur svåra situationer genom att ljuga om att jag behövs vid ännu svårare situationer som inte finns. Oftast finns de dock.
3. Jag tycker om att se andra gråta.

3 av dina hobbys:
1. Musik.
2. Film.
3. Folk & fä.

3 saker du verkligen vill ha :
1. Pengar.

2. Avslappnat sinne.
3. Tid och rum.

3 personer jag utmanar :
Isabell
Jocke
Poppe

En ANNAN sak som har hänt är att vi hade smörgåstårtekalas idag, och Isablälel var här och vi kom på att: fan, vi har inte köpt tågbiljetter eller fixat boende för Kornkonserten i Februari än. Så vi tänkte att vi skulle ringa till vandrarhemmet vi bodde på förra året, men när vi frågade om dubbelrum sa de nej, totalt fullbokat. Jag frågade ifall de hade något förslag på var jag skulle vända mig, så nämnde hon ett vandrarhem som skulle ligga precis bredvid deras, Stigbergsliden. Jag tog deras nummer och ringde dit och frågade ifall de hade ett dubbelrum, första till andra Februari.

-Nej. Vi har bara ett fyrbäddsrum.

Jaha, fuck you hagga. "Jaha, okej tack ändå hej." Jag försökte tvinga Jens och Jocke att följa med och bo där för 215:-/skalle, och de sa okej. OKEJ??? Skämtar ni eller? Så jag ringde tillbaka och sa att vi ville ha det där fyrbäddrummet, så hon fixade det, och nu har jag sparat in på tågbiljetter och ökat umgängesnöje! Det kommer att bli skitroligt och jag är jätteglad över det. (Det framgick inte riktigt när det väl hände dock, eftersom jag var nertyngd av 300 kilo smörgåstårta, men nu är jag helglad.)

Den får ett eget inlägg.

Jag har fyllt år!

Grattis till mig.

Igår var jag och tatuerade mig tillsammans med pappa. Den här tatueraren som har sin studio i sin mammas garage är en av de flummigaste människorna jag någonsin stött på. Han satt i vit linneskjorta och thailändska fiskarbyxor och var barfota, medan temperaturen kanske var, ja en sjutton grader. Riktigt kallt att sitta still i ett par timmar med bara ett linne på sig på överkroppen, speciellt jag som blivit klen för kyla på senaste.

Det tog mannen en timme att förbereda allt, att gladpacka in tre saker, välja rätt nål och hälla upp bläck. Samt konstruera konstruktionen på den lilla maskinen. Lite meskalindarrande, men eftersom pappa var first up så spelade det inte mig någon roll. Han pratade om musik, tatueraren, och vi kom överens om Frank Zappa.

Pappa sätter sig och det är dags, han har rock hard Stallone-face rakt igenom den här timmen. Pluggen till tatueringsmaskinen trillade ut med jämna mellanrum innan killen insåg att han kunde fortsätta på maskeringstejpskonstruktionen han tydligt redan påbörjat. När det var slut på att tatuera pappa var jag up next, och var lugn eftersom pappa tyckt det varit helt chill, fast han hade frusit.

Sätter mig i stolen och registrerar att en annan stol ser ut som en tandläkarstol. "Det är en tandläkarstol." Han pekade även ut en fyra, fem andra saker i studion som också tillhört tandläkarmottagningen.

Han redigerar lite färgblandningar och byter maskin, sätter på lite Papa Roach och drar igång. Första linjen han gjorde kändes ungefär som en rostig matkniv som drogs igenom min ryggmärg i en stadig hastighet på 4 mm/h. Efter den här linjen fick jag akut frossa och mina ben började darra någon onaturligt. Den här nyligen upplevda smärtan var genomgående, förutom de gångerna han kom lite högre upp, längre ifrån mitten på ryggen. Men det var en pina.

En nyversion av I'm A Barbie Girl kom på stereon, men då kastade han bort sina saker och sprang iväg för att byta till Golden Age of Grotesque, som jag tror att det var, fast inte förrän vi fått höra den första meningen av "mannen" som var med i nyversionen av Aqua-låten. Han sa "You're so ugly, you disgust me", vilket tatueraren tyckte var priceless roligt.

Han återvände till mig för att helt enkelt fortsätta, innan hans hippiekompis dök upp ifrån ingenstans och gav honom en julklapp. "Jag lägger den under din kudde så att du kan känna vibesen från den sen när du går och lägger dig höhö." Han började diskutera musik och pappa och jag chipped in så gott vi kunde, sen insåg jag att den här hippiekillen måste vara skitsnygg bakom de gula pilotbrillorna och med en annan skjorta på sig än den där vita Queens-skjortan. Kan tänka mig bättre.

Hippien försvann ganska snabbt i vilket fall, och en halvtimme senare var The Dark Side of the Moon klar på mitt högra skulderblad, och jag och min pappa var hur glada som helst, betalade, tackade och gick. Själv smärtfrossade jag i tre timmar till, tills klockan blev tolv. Sen satt jag på Ida's med Marika och hade det bra.

Sen hände bara flummiga, halvfyllegrejer som hör till en vanlig glad dag.

Love in the middle of a fire fight
Honey gotta strike me blind
Somebody gotta save my soul
Baby penetrates my mind
And I'm the world's forgotten boy

Jajemän. Jag har fikat hos mormor nu och fått min mamma att köpa en ram till en halvbra bild som jag gjorde igår. Hon är helt fascinerad, och det stör mig eftersom jag som gjort den är väldigt medveten om dess mediokra natur.

Provade balklänningen inför mor idag dessutom, och det känns faktiskt lite skönt att hon tyckte om den. Men den är fin, och den är så lång att jag nästan schnübblar.

Imorgon ska jag till mormor igen innan jag ska till pappa kl. 16.00, så det blir antagligen lagom stressigt. SKIT I DET

Mother of god, I thought.

Äter ekologisk yoghurt med Special K. Fy fan vad najs det är. Ska handla åt mormor snart, bussa mig dit till och med. Ifrån Viktoriagatan kanske. Suger att hajka och handla i sånthär halvväder.

Fan igår var så äckligt bra, på så många olika plan. Majoriteten av TID var en fruktansvärd upplevelse, ifall vi ska nu dra hela dagens händelser så. Men en specifik och långt svunnen och framförallt - en tidigare glömd händelse, den förgyllde hela... veckan. Som i sig har varit ganska bra, så jag vet inte vad mitt problem är. Förutom att jag kommer vara typ abstinent.

Idag ringde jag till Försäkringskassan, och jag kände mig fruktansvärt vuxen. Det här med förlängt underhållsbidrag känns inte SÅ vuxet kanske, men ändå. Tanten, Ing-Mari, berättade att de skickat ett brev till pappa som säger att jag ansökt om förlängt underhållsbidrag. Bad thingy. Men jag kan inte göra något åt det nu ändå, så skit i det.

Imorgon gäller det, gadden, årfyllnaden, ja allt det där. Och fortfarande så mycket saker jag inte gjort.

Blä, vilken oslagbart tråkig dag jag har haft. Det bästa som hänt var när jag såg på Aristocats, eller när jag hade i en inpackning igen. Håret trillar av successivt, men antagligen inte mer än förut. Svart hår syns dåligt på svarta kläder, så jag kan skylla på att det helt enkelt är väldigt kontrastfullt nu.

Så. På söndag skulle det minsann bjudas hit folk. Två bröder, varav en med sambo och son. Mor, hennes sambo, Marika, Jocke, Nalle, Lisa och Jens. Stackars mamma som måste betala för all mat... Men å andra sidan - vem bryr sig.

Lite ledsen idag, någonstans inuti. Saknad kanske?